Anna:
Att det var länge sedan vi uppdaterade betyder inte att det var länge sen vi tränade. Mina skador från i julas är i princip läkta och jag känner mig stark och glad. Framförallt polen har upptagit mycket av min tid. Mina egna klasser har varit igång ett tag nu och det är askul att undervisa. Svårt och läskigt också men oerhört utvecklande, på alla sätt.
Och tiden på stången ger avkastning. Här är senvinterns skörd:
Ayesha! Trodde aldrig att jag skulle få till det men look: pure core/shoulderstability for you.
När ingen vill gå hem tramsar vi i stretchrummet.
Shouldermount. Vet ni hur coolt det är? Och tungt. Jag var lycklig i flera dagar efter att jag satte den här. Nästa steg blir att räta ut kroppen och göra en dragonflag på stången. Det vore awesome!
Olé!
söndag 28 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Äntligen!!!Det var på tiden!!!!
SvaraRaderaDu fattar nog inte själv hur äckligt bra du är. Omänsklig nästa.
SvaraRaderaJo, låt mig förklara: när du får till något nytt ser det GENAST ut som att du alltid kunnat det. Som att det är världens mest naturliga pryl att balansera sin upp-och-ned-vända kroppsvikt i ett armveck.
Du har liksom inte den här wobbliga inkörningssträckan som vi dödliga måste dras med.
Det är bara BAM!
.
.
.
Damn. You.