torsdag 8 juli 2010

Sooner or later, God's gonna cut you down


Jon:
Det började som en skakning på nedre däck...eller egentligen som en lätt värk i vänster underarm. Vuxen som jag är valde jag bort alla dragövningar och tänkte att det väl får bli handstående, bänkpress och kanske lite riktigt tung benträning den närmaste tiden. Nöden är som bekant uppfinningens moder och begränsningar kan leda till nya vägval och ett ökat fokus. En löprunda i skogen bakom fiskis en vacker sommareftermiddag i stället för hundratals chins och kettlbelljuggling är verkligen inget nedköp. En doft av kaprifol, försiktigt darrande asplöv, stilla vajande granar och nyutslagna nyponrosor bär fram mitt kapplöpningshjärta. Tyvärr får benen göra sitt också så väl hemma igen har den lilla ömheten i vaderna blommat ut i en maffig benhinneinflammationspion. Det tycks som att vi har gått på grund.
Men det har sagts att detta skepp är osänkbart så backsprinter på CFN under tisdagen och double-unders på onsdagen kan väl inte skada?
Här är det läge att säga några ord om min hopprepsteknik. Under RKCn talades det en del om Force Preservation (Girevoy sport) vs. Maximum Force Output (RKC). Jag har överfört denna princip till hopprepshoppandet. Vissa hoppar hopprep som om dom vore en vibrator. Rörelsen är fokuserad, jämn och nästan osynlig. Ingen onödig energi spenderas. Jag hoppar mer som en pneumatisk borr som slitit sig. Jag flaxar med armarna och hoppar riktigt högt fram och tillbaka över golvet tillsynes helt utan kontroll. Min landning är inte direkt ljudlös men smällen som hörs är inte av sulorna som slår i marken utan av mina benhinnor som skriker om nåd. Efter sammanlagt 208 DU var benen klara för pension och det var bara att boka av resten av veckans pass, stappla över till apoteket mitt över gatan och köpa en tub Voltaren. Vila helt enkelt.
Ska dock kolla hur det känns med knäböj. Bänkpress och HSPU kommer funka bra också.
På pluskontot finns dock att jag faktiskt numera grejar drygt 200 DU på 16 minuter. Dom var uppdelade i grupper om 16 och jag fixar majoriteten av dom obrutna. Formen blir också bättre när benhinnorna värker. Hoppas den sitter kvar tills jag kan köra igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar