Baby's got back

Anna:
Inte långt kvar nu och det börjar kännas lite (mycket) pirrigt det hela. Det är dock roligt att få låtsas vara lite elit och oroa sig för att bli förkyld eller skadad så här precis innan den stora helgen. En av försiktghetsåtgärderna är inga snatches eller andra handflatehotande aktiviteter. Det tog Fredrik fasta på i lördags som var vårt sista riktigt hårda pass innan det bär av till Danmark.

Att veta att det inte kommer att bjudas på något snatchtest när man sitter på pendeln på väg mot Älvsjö för att pass med Fredrik gör ångesten lite mer hanterbar. Men om jag hade vetat vad han hade laddat med istället hade jag kanske vänt om redan när jag på Saltsjöbanan insåg att jag hade glömt påsen med träningskläder i hallen.

Så kittad med kläder från bortglömtlådan körde vi igång. Brandslangen var svinjobbig men ok, kettlebells har man ju sett förr och armhävningar likaså. Men fy fan för en säck halvfylld (ännu värre!) med 30 kilo sand. Den skulle bara upp på axeln och sen slamas tillbaka i golvet. Inte så bara. Gaaah. Hade aldrig fått upp den om inte Fredrik hade stått där och skrikit åt mig att "SATSA PÅ ATT FÅ UPP DEN VARJE GÅNG!", men då gick det. Nästa station var en sandsäck, lika lång som jag, som skulle upp från golvet, och sen ner igen. Mammastark och de som brukar köra underground strength med Fredrik timmen innan oss har nog inga problem med den där, men för en kettlebellslyna som jag själv var det ingen lek. Antingen höll jag för långt bak och fick inte upp den alls och när jag höll längre fram så fastnade den mellan benen och var omöjlig att lyfta. Efter typ 10 försök utan att få den att lyfta från golvet hoppade jag jämfota av ilska och skrek. "Men för fan, det går ju inte och du räknar ju inte ens, ser du inte att det inte går!"
"Kom igen nu, få upp den nu" sa Fredrik tillbaka och log. Och när jag äntligen äntligen fick upp den så ba: "Sådär ja, det var en, bara nio kvar nu!" Till slut klarade jag mig igenom tio stycken och nästa runda fick jag faktiskt till tjugo godkända. Detta till priset av en gruvlig träningsvärk i ryggen, nästan lika illa som den dagen efter Jon hade introducerat mig till kettlebells och satt en 24 kilos kula i händerna på mig och sagt åt mig att swinga. Ja, eller inte riktigt så illa.

Anna is wearing: herr-simshorts i polyester av storlek större med penisnät, långärmad t-shirt från H&Ms barnavdelning och lagväst i mesh.

Efter detta var jag redo att lägga mig och sova på en gräsmatta resten av dagen men av tjejerna från polestudion är gymnastiktränare och hade bjudit in oss att komma och köra i deras fullt utrustade hall. Så med darrande armar och stumma axlar och en rygg som lagt av för länge sen körde vi tre timmars gymnastiklek. Det var precis som jag tänkte mig - en jättestor lekplats! Svinkul. Studsmattor, ringar, tumblinggolv, skumgummigropar, allt man kan önska och lite till.


Jag ägnade en bra stund åt att öva enkla hjulningar. Det är något jag aldrig har kunnat men nu är det ett av sommarens mål. (Det är grymt att man som vuxen kan ta igen det man inte lärde sig som liten tjock flicka). Alla frånskjut med vänsterbenet resulterade i - gissa! Trrräningvärk i rumpan. Så två nya övningar på en dag, sandsäckslyft och hjulningar, har invalidiserat hela min baksida och jag förbannar alla trappor som kommer i min väg.