Tribute to my Wife

Jon:
Träning med Fredrik igår igen. Som seden numera bjuder börjar vi passet (efter uppvärming) med ett snatch-test. Jag har ju klarat det ett par gånger och det börjar kännas rätt tryggt nu men eftersom Anna har varit sjuk, haft problem med höften samt annat smått och gott så har hon inte klarat det tidigare. Hon stod lite bakom mig så jag såg aldrig vilket halsbrytande tempo hon körde igång i men när jag precis passerade 90 reps någon gång runt 4 minuter hörde jag hennes kula dunsa i golvet och: Färdig! Kör på, sa Fredrik och tillslut hamnade hon på 109 reps. TOO EASY SERGEANT!!! Nu är det bara att börja sikta mot SSST eller stiga upp en vikt. Vi har tänkt att den dan när vi ligger på 120 reps efter 5 min kör vi vidare mot 10 minuterssträcket. Jag måste börja snatcha mer med 32an men ska nog ta det utomhus. Är fortfarande lite rädd för den.
Passet fortsatte med swings. Jag med 32, Anna med 24. 1o set till max. Det är bara inte roligt. Jag testade mig själv med 32an häromdan och grejade utan jätteansträngning 50 reps. Igår började vi båda på runt 30 och sen gick det nedåt. Efter 4 set låg vi på runt 10 reps. Jag fick kramp i baksidan på låret under det sista setet så jag fick vila övningen efter. Anna körde 2-hands anyhow och tog ett stort steg in i "snart-spyr-jag-landet".
När min kramp lagt sig fick vi gå på min nya favoritövning: dubbel-snatch varvade med armhävningar. Jag gillar verkligen att man får stabilisera överkroppen så hårt i dubbel snatchen. En helt annan känsla än i den vanliga.
Passet avslutades med först RKC-armbar följd av en TGU-uppgång, clean/press och TGU-nedgång och sen clean och snatch alternerat.
Anna var grön i ansiktet under en halvtimma efteråt. Vi är numera en snatchtestad familj. Som hyllning till min vackra hustru blir därför dagens demofilm snatchen. Tyvärr är min vänsterhand något sliten efter gårdagen så det blir bara med högern.