Anna:
Åh, så skönt att vara frisk igen. Det är så frustrerande när verkligheten gång på gång manifesterar sin makt och grusar träningsplanerna. Man blir sjuk, man skadar sig, man hade lovat att träffa mormor, man hann inte, man orkade inte. Ja, sådan är hon, verkligheten. Livet blir ju som bekant aldrig som planerat. Men det är ju bara att köra på, det finns ju inte så mycket annat att göra.
Nu är jag här i allafall och igår smygstartade jag lite och körde pressar med Jon. Jag börjar verkligen ÄLSKA de där tunga styrkeövningarna. Man känner sig helt enkelt så...stark! Till Jons hårdrocksmedley, ha ha ha, körde vi strikta axelpressar i 5 stegar upp till 4 reps. Jag med tolv (fortfarande omöjligt att pressa 16 strikt) och min älskade make med 24an.
Nu på morgonen körde vi en härlig 4 km löprunda i skogen, avslutad med mördarbacken som nu börjar kännas A-ok faktiskt. I eftermiddag blir det skrot igen. Pirrar redan lite sådär som det gör när man vet att det kommer bli tungt, tungt, tungt.
tisdag 4 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar