Old Man Jon

Jon:
Precis som min älskade hustru kände jag mig något mosig idag. "An other day older and deeper in dept."
Yoga var dock inget alternativ så det blev Pro gym.
5 set med 4*80 knäböj.
5 set med 4*65 bänkpress
6*3 chins med 10 extra kilo
3*10 dips

Ett lugnt pass alltså.
Det är ganska mycket jobb nu så sömnen blir lite lidande. Jag har ett ganska stort sömnbehov så allt under 8 timmar märks ganska snart på träningen men vad ska man göra. Stenen måste upp för berget varje dag.

Sixteen tons - the workout

Jon:
Nu är det gjort! Jag siktade mot 90 minuter men klarade det på strax under 80. Mycket nöjd!
Övningarna blev precis som jag skrev tidigare men i något annorlunda ordning. 10 rundor med 24 kg av:
10 Chins (kroppsvikt, 80 kg)
10 Swings
5/5 Snatch
10 Squat
5/5 Clean/Press

Det gick smidigare än jag trott och kanske hade jag kunnat klara det på 10 minuter mindre men det hade varit förjävligt. Fick dra ned på tempot en del de sista två rundorna men utöver det gick det som på räls. Anna hjälpte till med sjukt bra låtval. Judas Priest "Hell bent for leather" stod för dagens stora adrenalininjektion.
Nästa utmaning tack!

Back to the Gym again

Jon:
Tillbaka från Gotland och semestern så så gott som över. Det blev inte så mycket lyftande på Gotland men en del löpning och bilputtande. Tyvärr glömde vi kameran i bilen så det dröjer lite med bilder. Idag var vi tillbaka på Pro gym. Knäböj, bänkpress och frivändningar stod på schemat.
Knäböj har verkligen aldrig varit min starka sida. Bara tanken på att köra knäböj har triggat min flyktreflex och följaktligen har jag aldrig riktigt lärt mig behärska övningen. Jag har framförallt alltid varit rädd för lyfta fel och skada ryggen. Nu känns det äntligen annorlunda. Delvis känns knäböj som en riktigt kul övning. Som något jag vill nöta och bli stark i. Men det är också så att jag genom kettlebellen fått en mycket bättre förståelse för hur man lyfter. Framförallt för hur man använder rygg och mage i lyft. Jag lyfter förvisso inte särskilt tungt men för första gången känns det helt tryggt.
Anna gjorde sitt livs första knäböj. Det tog henne 20 minuter att förstå vad som tagit mig 15 år. Det är lätt att fnysa över yoga om man inte har testat och visst är det stor skillnad mellan yogans sega uthållighet och kraftsportens explosivitet men gemensamt har dom kroppskontrollen och det som ligger till grund för den: förmågan att låsa kroppen. Det är omöjligt att lyfta tungt om man inte kan låsa kroppen på de rätta ställena. Det här ska inte bli ett långt inlägg om just detta och kanske skriver vi mer om det vid senare tillfälle men det är hursomhelst värt en funderare.

Passet såg ut som följer:
Knäböj:
Anna: 6*50, 6*60, 6*70 (korta), 6*50
Jon: 6*70, 6*70, 6*70, 6*70, 6*70

Bänkpress:
Anna: 5*30, 5*30, 5*30, 5*35, 5*35, 2*35, 3*35
Jon: 4*65, 4*65, 4*65, 4*65, 5*65

Frivändningar:
Anna: (6*30)*5
Jon: (6*47,5)*5

Sammanfattningsvis går det alltså framåt. Knäböj har vi inte testat 1RM så där får vi köra lite mer på känn. Jag försöker lägga det på en nivå där det känns men där vi inte ska ha träningsvärk som hindrar oss dagen efter. Bänkpressen går som väntat rätt snabbt uppåt. Jag tänker inte testa en ny 1RM förrän vid slutet på månaden men det känns som vi kommer att höjt oss ganska rejält.
Frivändningarna är tunga för oss båda. Speciellt som dom ligger sist i passet. Tekniken känns bra dock. Vi ligger nog kvar på samma vikt en liten stund till.

Till sist vill jag bara påminna om 16 tons-utmaningen. Jag planerar att göra min på söndag. Jag tänker inte avslöja hur den ser ut förutom att den är uppdelad i 10 träningsset och att de kommer utföras inom 10 minutersintervall.
Vi har hört ryktas att vår kettlebelltränare Fredrik ska göra utmaningen genom ett lyft med sin nya hemgjorda 16-tons kettlebell som han har döpt till Betelgeuze. Om ni inte tror oss kan ni titta på den här nyligen smygtagna filmen av Fredrik som bär hem kassen från senaste storhandeln.

Lördagsmys

Jon:
Dags för en dust i gymmet igen.
Frivänding: Efter uppvärmining 5 set med 6 reps på 40 kg samt 6 avslutande reps på 42.5 kg.
Jag kör dom utan knäböj efter rycket.
Bänkpress: Planen var att göra 5 set med 3 reps på 70% av 1RM. I mitt fall innebär det 52.5 kg. Det kändes alldeles för lätt så jag började på 55 kr och gick upp till 60 direkt efteråt.
Knäböj: Här har vi inte kollat upp någon 1RM. Det känns som att tekniken är lite för dålig för att packa på vikter än så idag övade jag framförallt på den. Började med bara stången. Gick upp till 40 kg och gjorde till sist 5 set på 6*50 kg. Jag fokuserade på att etablera och hålla buktrycket genom hela rörelsen, att gå ned djupt och att inte vinkla in knäna. På det hela gick det riktigt bra. Jag kände mig betydligt mer flexibel i vristerna än jag hade förväntat mig. Det ska bli kul att försöka lägga på lite mer vikter om några veckor när allt verkligen sitter.
Till sist jonglerade jag lite med en 10 kg viktplatta för att jobba på greppet.

Sista färden till toppen, Monte Urgull, San Sebastian

Anna:
Sista dagen i San Seb innebar också sista kvällen på berget. Det är speciellt det där med specifika platser man tränar på. Det blir ju till slut så att man på något vis liksom knyter an till platsen där man utsätter sig för denna för denna plåga, för denna njutning.

När man börjar bli bekant med de förrädiska hålen i asfalten och vet vilken djävulsstigning som lurar bakom nästa krök skapas någon slags hat-kärlek. Bittert hat inför berget som aldrig tar slut, berget som verkar brantare för varje steg man tar, Berget som vägrar att låta sig besegras. Kärlek till Berget som låter en försöka gång på gång, Berget som bjuder på en vidunderlig utsikt dag efter dag trots att jag spottar och svär och berget som liksom stilla och vänligt blinkar menande åt en när man äntligen står där på toppen som om att det hela tiden visste att jag skulle klara det, men inte något ville avslöja. Jag kommer att sakna det. Monte Urgull.


Vi sprang upp till toppen som vanligt. Jag var helt slut. Som vanligt. Jon var rätt pigg. Som vanligt. Efter att ha pustat en stund körde vi lite jump-squats uppför några trappor i närheten. Två steg i taget. Det är kul med jump-squats. Härligt med explosiveten Speciellt efter att man sakta gnetat sig uppför i nästan 10 minuter så är det skönt att göra något där man får känna sig stark och kraftfull.

Sen lunkade vi neråt. Meeen, vi var inte riktigt färdiga vid berget. Nästan vid hennes fot, vid sidan om vägen finns en berghäll som inte är av denna världen. Helt slät, av skiffer tror jag, och brant som satan. (Bilderna gör tyvärr inte branten rättvisa.) Vi hade sprintat uppför några gånger, på kul, någon dag tidigare men nu var det dags att köra på riktigt. Backsprintsintervaller! Upplägget var sådant att jag sprintade uppför medan Jon körde armhävningar nedanför under tiden, när jag kommit ner bytte vi. Armhävningar för mig, backsprint för Jon. Detta gånger tio. Jäklar vad mör man var i både hjärta, ben och bröst någonstans vid sju. Vid nio kände jag mig som en snigel som kravlade mig uppför och den sista armhävningsintervallen stod jag mest och skakade på raka armar. Men vilken underbar övning! Jag hade t.o.m träningsvärk i Teres Major dagen efter. Antagligen på grund av frenetiskt pendlande med armarna för att överhuvudtaget ta mig uppför hällen. Styrka, explosivitet, hjärta, ja typ allt var med.

Sådan var sista kvällen på berget. Alldeles underbar.